Fy så ont i hjärtat man kan få när man vet att ens barn ska vara ifrån en längre än några timmar.....kan börja böla vilken sekund som helst! Jag som ändå lite har sett fram emot att få egentid och bara vara jag känner mera ångest..... Jag vet att Thomas tar väl hand om barnen men jag vill ju vara där med de och inte missa ngt alls.... Blir en prövning imorgon att vinka hejdå utan att bryta ihop....hur klarar sig varannan veckas föräldrarna, fy så hemskt! Där vill jag inte hamna.....
Kärlek till er alla....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar